måndag 30 december 2013

Nyårsfirande

Det har blivit juluppehåll på bloggen ett tag nu, men ett sista inlägg för året ska det bli. Temat blir såklart nyårsfirande. Vi ska fira nyår med några vänner och miljötänket finns i bakhuvudet precis som alltid i livet för oss.

Maten är en viktig del på nyråsafton, lite extra festligt och lyxigt är kul. För vår del blir det rådjursfilé med rotfrukter och vi tänker oss små köttportioner, mer som tillbehör. Till efterrätt blir det hemgjord glass gjord på ekologiska råvaror. Förra året valde vi nötkött till huvudrätten, då från Skönero kött som är närproducerat  naturbeteskött, se hemsida här och ett tidigare blogginlägg här. Det går såklart också att välja helt vegetariska rätter om man vill det.

Kläder bryr vi oss inte så mycket om i vår familj så det blir något vi redan har i garderoben. Det spelar ingen roll alls för oss att vi haft plaggen många gånger förr. Men vill man ha något nytt kan man med fördel välja ett begagnat plagg. Finare kläder slits ju inte så mycket, de används sällan så det är miljösmart att byta sådant med varandra på något sätt, antingen direkt eller på Blocket, Tradera eller någon andrahandsbutik.

Sen kommer vi till fyrverkerierna. För vår del räcker det gott att se på de fyrverkerier som andra skjuter upp, behovet av att ha egna finns inte. Egentligen skulle det räcka med några få fyrverkerier per stad för att alla som vill ska kunna titta, för miljön vore det bra om det kunde bli så:
  • Enligt Naturskyddsföreningen 2012 innehåller sex av åtta fyrverkeripjäser det livsfarliga ämnet hexaklorbensen. Forskning visar att hexaklorbensen bland annat kan orsaka cancer, skador i hjärnan samt störa hormonbalansen.
  • Enligt tidningen Illustrerad Vetenskap (länk till artikeln här)innehåller röken inga gaser som skadar ozonlagret, men den kan innehålla en del kemiska föreningar av natrium, barium, koppar, aluminium, titan och strontium. Även tungmetallerna bly, kvicksilver och kadmium används i fyrverkeripjäser för att färgsätta fyrverkeriet. Enligt tidningen orsakade fyrverkerierna vid Vattenfestivalen ett nedfall på ca 1 procent av det årliga nedfallet av tungmetaller, vilket de inte tycker är så mycket, men jag kan tycka att om det är en procent som går att undvika så ska man göra det.
  • Kemikalieinspektionen analyserade fyrverkeripjäser 2010, bl a undersöktes förekonsten av tungmetaller. Analysresultatet visar att sex av de undersöta pjäserna innehöll HCB och alla åtta innehöll en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom.
Ett bra alternativ till fyrverkerier är Khom Loy-ballonger men välj så fall en sort som är helt biologisk nedbrytbar. Vissa sorter har ståltråd i konstruktionen och de kan bli farliga för djur när de blir liggande ute i naturen. Nu finns sorter som i stället för ståltråd har bambu.

Gott nytt år!

 
 

måndag 16 december 2013

Boktips - Saltad nota



Såhär till jul kan det passa med ett tips på en intressant bok. Jag har just läst Saltad nota av Mats-Eric Nilsson, som också skrivit Den hemlige kocken, Äkta vara och Döden i grytan. Jag är ju väldigt intresserad av vad jag äter både hemma och borta så den här boken gav mig mycket intressant och ibland skrämmande information. Däremot har jag inte längre någon större lust att gå ut och äta....

Den här boken handlar om matfusket på restauranger. Det vi får på tallriken är definitivt inte det vi tror att vi får. Krögarna tar genvägar med hel- och halvfabrikat som säljs som "hembakat" och "hemlagat". Såser som vi tror har tillagats på restaurangen kan vara en sås köpt i 10-liters plasthinkar eller en pulversås full med E-ämnen som bara blandats ut med vatten. Beställer vi kyckling kommer den ofta från kycklingfabriker i Thailand där djuren haft det många gånger sämre än vad svensk industrikyckling har. Dessutom kan den enligt ett av bokens exempel vara utblandand med upp till 19 % vatten  samt 8 olika smakförstärkare och mättat fett. Brödet är ofta "bake off" och har inte bakats  utan bara gräddats i butiken eller restaurangen. Likadant är det med kakor, degen kommer färdig i rullar som bara  skivas och gräddas på konditoriet. Poängen för krögaren är att det blir billigare att laga mat på industriingredienser än att använda de äkta råvarorna och dessutom lägga tid på tillagning. Några citat ur boken:

"Mycket av köttet kommer stekt och nedfruset. Det behöver bara "bleckas", det vill säga hällas ut i stora metallformar, och sedan värmas upp. Och för att fejka en fin stekyta på exempelvis en köttfärslimpa kan man spreja den med facebrowning så slipper man bryna den på stekbordet."
 
"Samtidigt invaggas gästen ändå i förhoppningen att mat, bröd och kakor har gjorts på traditionella råvaror. Påståendet "Allt är bakat i eget bageri och vi har vår egen konditor" kan mycket väl betyda att brödet är bake off och gjort på mix..."

Boken innehåller också en del restauranghistoria. Ett exempel är historien bakom maten på SJ.s tåg, hur den gått från fina middagar till inplastade mackor fulla med E-ämnen.

En ingrediensguide finns också. Vad ingår i de hel- och halvfabrikat som kan köpas hos restauranggrossisterna, dvs de produkter som vi köper när vi ska äta eller fika ute? För att belysa det finns här en lista över ett antal vanliga produkter och deras innehållsförteckningar. T ex upptar innehållsförteckningen för en arraksboll som löptext nästan en halv boksida!

Ett annat intressant kapitel är en menyguide där författaren presenterar innehållsförteckningar för ett antal vanliga rätter från menyn hos 33 större kedjor som t ex Mc Donalds, O´Learys, IKEA och Subway.

Övrigt som finns i boken är 5 sidor med goda exempel på restauranger som serverar mat av bra kvalitet med äkta råvaror, en E-nummerguide, och 10 tips till en kroggäst.

Jag tycker boken tillför mycket. För att kunna göra medvetna val måste man veta vad man får när man går ut och äter. Som kund tycker jag man borde kunna se på menyerna vad som är "hemtillverkat" och vad som bara är hel och halvfabrikat, och man borde kunna få se innehållsförteckningar om man vill det. Om jag går ut och äter (det händer sällan) så vill jag inte ha mat av sämre kvalitet än den jag äter hemma, det är ju det som oftast är poängen med att gå ut och äta, att få mat tillagad av proffs. Sen händer det väl någon gång att man behöver mat snabbt och går till någon hamburgerkedja men även då vill jag veta vad jag får.

torsdag 12 december 2013

Julmat

Julmat känns som ett givet tema i dessa tider. När julmaten ska planeras är det också lämpligt att försöka tänka ur ett miljö- och klimatperspektiv, den traditionella julmaten består ju till stor del av olika slags kött.

Jag skulle inte vilja ta bort köttet, för mig är julskinka och julkorv viktiga. Men jag drar gärna ner på mängderna och har köttet och korven mer som tillbehör. Om det finns köper jag förstås ekologist. På julmarknader har jag köpt närproducerad viltkorv och viltpastej av hög kvalitet med få tillsatser som var supergod! Dyr som bara den men det är det värt, man behöver som sagt inte äta så stora mängder.

Vi har också upptäckt en del "nya" grönsaker som är goda till jul och som även släkten uppskattar. Grönkål är en favorit, jättegod i stekta strimlor med lite örtsalt på. Jag saknar verkligen grönkålen resten av året (vinterhalvåret), jag har bara sett den i butik någon vecka runt jul. Som tur är har jag fått en liten skörd av egen grönkål men behöver komplettera med köpt. Rödkål och apelsin är också en jättegod blandning. Behöver knappt någon dressing, det räcker med apelsinsaften. Jag har inte hittat ekologisk rödkål tyvärr, däremot apelsiner, de köper vi alltid ekologiska.

Här är två av våra favoritgrönsaksrecept till julbordet:





Det viktigaste är ändå som alltid att inte slänga mat! Det är lätt att köpa hem för mycket som sen står och blir dåligt. Blir det rester så går mycket att frysa in. Julskinka kan t ex skivas eller tärnas och sen tas upp och användas i pajer, pytt-i-panna, på pizza. Frukt och grönsaker är värre men man kan alltid fixa en paj, sallad, soppa eller något annat på det som är mest akut. Det gäller att ha lite koll i skafferi och kylskåp. Mellandagarna kan med fördel bli "restdagar".

Julgodis gör vi i år på ekologisk choklad istället för vanlig blockchoklad. Det får alltså bli chokladkakor från godishyllan, någon ekologisk choklad i bakhyllan har jag inte hittat. Konstigt egentligen.

Bland Naturskyddsföreningens 10 bästa knep för en grön jul (finns att läsa i sin helhet här), innehåller två tips runt maten, Båda är bra och ganska lätta att följa.

"Lyxa med eko 
Ett julbord fullt av ekologiskt ger dig inte bara lyxiga råvaror av hög kvalitet. Du bidrar också till en god jul för naturen, djuren och människor i andra delar av världen. De hårdbesprutade julklassikerna ananas och citrus är extra viktiga att byta till eko. 

Njut av fina julfisken
Svenska julbordsklassiker som sill och ansjovis är toppen. De är inte hotade och innehåller heller inte så mycket miljögifter. Håll däremot koll på lutfisken som ofta görs på långa, en fisksort som är illa ute. Välj lutfisk gjord på MSC-märkt sej eller torsk istället. För laxdiggaren är det odlad Krav-lax som gäller, så slipper du riskera att bidra till utfiskade hav. Och kom ihåg: den mystiska ålen är på randen till utrotning. Självklart förtjänar den ett bättre öde än våra julbord."

Något som är konstigt är att restaurangjulborden fortfarande har så lite grönsaksrätter. Det saknar jag verkligen nu när jag är van vid mindre köttmängder.
 
Så till sist en sammanfattning av mina tips för grönare och nyttigare julmat:
  • Släng inte mat - köp lagom mängder och ta hand om resterna
  • Dra ner på köttet och öka istället på med olika slags grönsaker
  • Köp ekologiskt och närproducerat av bra kvalitet utan en massa tillsatser

lördag 7 december 2013

Om julklappar


Det närmar sig jul och folk springer som galningar i butiker för att köpa julklappar. Tidningarna skriver om ifall vi slår rekordet i inköp i år igen. Som om det skulle vara något att stå efter. Till och med strax efter lunch en vanlig vardag är det betydligt mer folk än vanligt i affärerna. Den här röran med bilar och folk överallt i och runt butikerna stressar mig enormt. Jag går bara in i en affär om jag absolut måste.

Jag tror att vi alla och framförallt planeten skulle må mycket bättre om vi taggade ner det här med julklappshysterin. Det viktiga måste ju vara att träffa nära och kära, inte överösa varann med onödiga prylar som ingen egentligen vill ha. Barnen ska förstås få julklappar, men måste vi vuxna alltid ha en massa paket? Det kanske inte behövs alls, eller man kan ge bara någon enstaka sak och då tänka efter vad man ger.

Jag kom ihåg när barnen var små, det var inte mängden paket som var viktigt. Ofta skulle det räckt med en pryl, nu blev det så att den första prylen bara föstes undan när nästa paket skulle öppnas osv. Efter jul satt de med en hög nya plastgrejor som ofta bara låg ock skräpade. Jag tror det är smart att satsa på några få grejor av bra kvalitet, sådant som de verkligen tycker är kul. Flera släktingar kan gå ihop och köpa en vettig sak istället för att alla köper något bara för sakens skull.

Vuxna kan rikta in sig mer på att ge upplevelser, t ex presentkort på massage, biobiljetter, teaterbesök eller liknande. Man kan också ge sådant som går att äta som man inte kostar på sig till vardags som lyxiga ostar, fin choklad, lyxiga korvar, te av någon ovanlig smak. Man kan gärna välja ekologiska och närproducerade produkter, då sprider man det budskapet på köpet. På julmarknader finns mycket närproducerat och ekologiskt att få tag i: korvar, pastejer, ostar, bröd, marmelad, sylt, chokladpraliner mm. Där finns ofta också olivoljetvålar och andra hatverksmässigt gjorda hudvårdsprodukter, det är också en bra julklapp.

En annan rolig julklapp för alla åldrar är brädspel av olika sorter. Kul sätt att umgås på och belastar inte miljön särskilt mycket (ofta mest papper och trä). Det finns mycket kul även för vuxna, inte bara frågespel. Några exempel på bra, lättillgängliga spel är Settlers of Catan och Carcassonne.

Man kan också ge bort sådant man gjort själv. Det kan vara tvålar, kakor, bröd, marmelad eller någon annan förbrukningsvara som man är bra på att tillverka.

söndag 1 december 2013

Lussebullar på nytt sätt

Jag bakar ofta fast inte så ofta fikabröd. Jag har fastnat för att baka med surdeg och fördegar, det blir mindre smuligt bröd och det smakar mer. De metoderna har jag inte funderat på att använda till fikabröd förrän nu när det är dags för lussebullebak. Lussebullarna har jag alltid bakat traditionellt.

Det började med att jag hittade en workshop med Saltå Kvarns bagare Manfred Enoksson på nätet. Han är en expert på de här bakmetoderna och håller kurser om det. En vän till mig har gått en kurs hos honom och jag har fått en del recept av henne. Resultatet blir bra ibland, dåligt ibland, det är svårt att bli riktigt duktig för det är en hel vetenskap och man vet ju inte riktigt vad som gick fel. Det blir lite experimenterande och jag tycker det är kul.  Hursomhelst var det givande att lyssna på workshopen, i synnerhet som jag har hållit på själv ett tag och känner igen den del men även för en nybörjare är det helt klart intressant, det bli mycket nya idéer om hur man kan baka godare och nyttigare bröd.

Länk till Workshop del ett finns här och till del två här.

Jag bestämde mig för att baka årets lussebullar enligt hans recept. Recept på lussebullar finns på Saltå kvarns blogg (här). Jag utgick från det receptet men gjorde följande ändringar:
  • Eftersom vi allmänt drar ner sockermängden i allt vi bakar så tog jag bara hälften av sockermängden i receptet, alltså 100g.
  • Fettet drog jag ner till 150g.
  • Av mjölet dag 1 tog jag ca 150g fullkornsdinkel och ca 100 g dinkelsikt, resten vete special.
  • Mjölet dag 2 bestod av ca 100g dinkelsikt, resten vete special.
Degen var lös och lättarbetad utan att vara kladdig, mer lättarbetad än vanlig deg. Den jäste bra men man får räkna längre jästid av bullarna än vid traditionellt bakande. Inget problem om man är beredd på det.

Resultatet blev jättelyckat! De jäste upp fint i ugnen och smakade mycket bra. En "mustig" smak utan att för det skull smaka fullkornsmacka. Kan rekommenderas!