tisdag 26 november 2013

Inför advent - om val av ljus



Nu närmar sig förste advent och det är dags att ta fram ljus. Mysigt i mörkret, det tycker vi nog alla. Som med så mycket annat vi köper så kan vi göra ett bättre miljöval även när det gäller ljusen.

Ungefär18 000 ton ljus används i Sverige varje år. Tyvärr är många av dem, framför allt de billiga, tillverkade av paraffin som är en petroleumprodukt, tillverkat på fossila råvaror. Ca 3,5 kilo CO2 per kilo paraffin avges vid förbränning enligt Svanens hemsida. För Sveriges del räknar de ut att ett års ljuseldande ger upphov till lika mycket CO2-utsläpp som 15 000 bensinbilar orsakar under samma tid(artikeln kan läsas här).

Stearin däremot tillverkas av vegetabiliskt och animaliskt fett. Det är en förnybar råvara och har en minimal belastning på miljön. Det är dessutom biologiskt nedbrytbart. Eftersom stearin kan vara gjort bland annat av palmolja bör man dock tänka på att köpa miljömärkta stearinljus.

Det finns även värmeljus gjorda på stearin istället för paraffin. När det gäller värmeljus ska man också tänka på att kasta behållaren i metallåtervinningen när ljuset brunnit ut. Följande är hämtat från Naturskyddsföreningen:

"Vi använder 300 miljoner värmeljus per år i Sverige. Om de förbrukade värmeljuskopparna av aluminium lämnas till återvinning kan 95 procent av energin och 100 procent av metallen sparas. Återvinning av alla värmeljusbehållare motsvarar utsläpp av tusen ton koldioxid. Och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst. Värmeljuskoppar ska sopsorteras som metallförpackningar på återvinningsstationen."

Ett annat bra alternativ är ljus gjorda på bivax. Redan under medeltiden gjorde man ljus av bivax, de användes ofta i kyrkorna. Det blev populärt att ha bin som husdjur under den tiden, mycket för att man ville ha vaxet till ljus. Bivaxljus ger en svag behaglig doft och de brinner längre än stearinljus. Bivaxljus är också något som den pysslige kan tillverka själv.

 
 
 

torsdag 21 november 2013

Att laga saker

I vårt samhälle blir det mer och mer slit och släng. Hur många kan eller vill laga något som går sönder längre? Försöker man lämna in något på lagning är det så vansinnigt dyrt, dyrare än att köpa en ny. Och om man ska få något lagat så behöver oftast en mycket större del av produkten bytas ut även att en väldigt liten del har gått sönder. Som exempel kan tas tvättmaskiner. Det kan vara en liten komponent som kostar 3 kr att köpa som är sönder men de byter ett helt kretskort som kostar mig som konsument kanske tusenlappen eller mer. Tänk också hur mycket sopor det blir i onödan, så mycket slängs som skulle kunnat lagas. Och så mycket nytt material som går åt för att tillverka alla dessa prylar som egentligen inte skulle behövas. Vi skulle behöva färre som jobbar med att tillverka nya prylar och istället fler reparatörer med olika inriktningar.

I helgen lossnade en av knapparna på mikrovågsugnen och föll in bakom panelen. Det kan få tjäna som exempel och inspiration om hur man tar sig an en pryl som gått sönder.


Första steget är att lista ut hur man tar sig in i fronten. Det går att bända upp en bit utan att behöva lista ut hur den egentligen är fäst. Som verktyg för att fånga upp knappen och sätta den på plats används en pincett. Ficklampa kan vara bra också, för att se vad man håller på med.


 
Lite pilligt att få dit knappen på rätt ställe men med lite tålamod så går det.


 
Färdigt! Det funkade.



Ett helt annat exempel är vår vedkorg som började dela på sig. Nu går den att använda igen efter lagning med ett kraftigt snöre. När den står på golvet tänker man knappt på att den är lagad.


Det är ju inte så att någon är född med kunskaper att laga saker, det är något man lär sig genom att öva. Det viktiga är att våga försöka. I synnerhet om det är en sak som ändå inte fungerar och alternativet är att kassera den, då förlorar man absolut inget på att plocka isär den. Alltid lär man sig något som man kan ha nytta av nästa gång en liknande pryl går sönder. Ett tips är också att köpa begagnade delar på Tradera eller Blocket, det kan finnas någon som säljer en mer eller mindre defekt likadan pryl som man kan ha att plocka delar från. Så har vi gjort med vår köksmaskin (Bosch), sådana finns att köpa begagnade i olika bra skick. Tvärtom är också smart, att lägga upp en säljes/skänkesannons på defekta saker man vill bli av med. Vi har blivit av med mobiltelefoner och en motorsåg på det viset.

Det kan vara bra att vänja sig att alltid fundera på om en pryl går att laga innan man kasserar den. Ett alternativ är att laga själv eller att ta hjälp av vänner och bekanta, ett annat att lämna in den för reparation hos ett "proffs". Det kan bli väldigt dyrt dock, men är riktigt klokt ur miljösynpunkt om prylen i grunden är bra.

måndag 18 november 2013

Novemberskörd


I veckan var jag ute och tittade till mitt lilla växthus jag har längs husets södervägg. Jag har redan tidigare räddat undan fyra av paprikaplantorna och ställt i ett fönster inne. Då plockade jag också av alla mogna chilifrukter på chiliplantan och tänkte inte mer på den. Nu när jag hittade den mådde den jättebra och hade massor med mogna frukter! Så nu har den också fått flytta in.

 
 
Paprikaplantorna som bott inne ett tag börjar se lite slokande ut men lever fortfarande. De gav skörd fram till början av november. Nu i helgen hittade jag en ny liten röd paprika, kul! Jag börjar hoppas att plantorna kan överleva till våren, jag tänker åtminstone försöka. Det får ingå i försöken att maximera skörden och få skörd även tidigt och sent på säsongen.



I år var jag alldeles för sen med att så asiatiska blandgrönsaker, de ska sås på sensommaren men jag fick mer fröna någon gång i senare delen av september. Jag sådde i växthuset och hade inte så mycket hopp att kunna äta av det men nu har det växt till sig riktigt bra och jag kan börja ta ett och annat blad. Kul! De klarar uppenbarligen av att växa med det ljus och den "värme" som finns i november också. Jag kan bara tänka på hur mycket det hade blivit om jag sått när jag skulle! Det förvånar mig att de här sorterna är så dåligt spridda och att de inte odlas kommersiellt i Sverige (vad jag vet). De skulle kunna säljas färska nästan hela året. Likaså grönkålen som nästan  bara går att hitta i butiken vid jul.

fredag 15 november 2013

Att fylla bläckpatroner i skrivaren - del 2

I juni skrev jag om att fylla på bläck i skrivarpatronerna själv i stället för att köpa nya patroner eller i värsta fall en ny skrivare för att det är billigare än nya färgpatroner (se inlägget här). Nu kommer en liten fortsättning på det temat. Mannen har hittat nya bra butiker och undersökt bra och dåligt bläck så här kommer en liten sammanställning.

När jag skrev inlägget var jag lite osäker på att butiken vi tidigare handlat i (Digiview) fanns kvar. Nu vet vi att den inte gör det. Mannen lagt ner en del tid på att hitta andra butiker och har kommit fram till att det kan vara svårt att köpa bläck, man fattar helt enkelt inte vad man ska köpa och har svårt att hitta de ställen som säljer kvalitetsbläck. Nu har han i alla fall hittat några alternativ:
  • McBlack. Bra bläck till vettigt pris. Bra hemsida med information om bl a påfyllning.
     
  • OctoInk. Bra bläck till vettigt pris. Har även storpack, bra eftersom 50 ml är ofta för lite, speciellt för (pigment)svart som används för text.
     
  • Refillbutiken. Om man absolut vill köpa över disk (och bor i de städer där de finns) kan detta vara ett alternativ. Dock kan de inte svara på vilket fabrikat bläcket har. Åtminstone påstår de att bläcket är anpassat för olika skrivare. Bläcket är ganska dyrt.
Här kommer lite bläckfakta som kan vara bra att veta när man ska handla:

Det finns olika sorters bläck:
  • Pigmentbaserat bläck: är (ganska) vatten- och ljuståligt
  • "dye"-baserat bläck:  är inte vatten- och ljusbeständigt på vanligt papper. Dock beständigt på fotopapper.
Om en skrivare har två patroner för samma färg, oftast svart, har den båda sorternas bläck. Så fort det finns färg på sidan som ska skrivas ut använder den "dye"-bläck. För rent svarta utskrifter används pigmentbläck. Många butiker erbjuder samma bläck (dye) till båda patronerna med vilket är dumt.

tisdag 12 november 2013

Klimatriksdag 2014



Nu i höst har en förening startats, en förening för att anordna "Klimatriksdag 2014", se föreningens hemsida här. Tanken med detta evenemang är att sätta press på politikerna att göra klimatfrågan till en stor och viktig valfråga. Det ska ske genom att anordna en "riksdag" för oss vanliga dödliga, där motioner ska tas fram och behandlas. Dessa ska sedan överlämnas till politikerna, för att visa att folket bryr sig om klimatfrågan och vill att politikerna ska jobba mycket mer med frågan än de gör.

Idén att hålla en riksdag kommer från den folkriksdag som hölls i rösträttsfrågan 1893:

"Varför en riksdag? Idén är inte ny – den är 120 år gammal. Lika låst som klimatfrågan är idag var rösträttsfrågan i slutet av 1800-talet. För att pressa på hölls en FOLKRIKSDAG 1893. Etthundrafemtio tusen väljare valde etthundratjugotre ombud som behandlade ett hundratal motioner. Resultat: Den allmänna rösträtten blev definitivt fastslagen som folkets krav. Läs mer här!
Det gick för etthundratjugo år sen. Varför skulle det inte gå nu?"


Jag är med i föreningen och har varit på några av mötena, bland annat uppstartsmötet i Norrköping. Nu har jag även tagit på mig en och annan arbetsuppgift. Det känns verkligen meningsfullt och jag hoppas att det kommer massor med folk på evenemanget och att vi får massor med publicitet! Och förstås att politikerna tar till sig och börjar bry sig.

Alla är välkomna som medlemmar i föreningen. Man kan bli medlem, ge ett litet eller stort ekonomiskt bidrag, eller välja att vara mer aktiv och hjälpa till med arbetet. Redan nu finns flera arbetsgrupper som kört igång förberedelser och planering och det behövs fler krafter. På själva evenemanget behövs också ett antal frivilliga att hjälpa till med olika saker. Låter det intressant så gå in på hemsidan och läs mer.

På hemsidan kommer det snart också finnas möjlighet för vem som helst att skriva motioner som sedan tas upp i klimatriksdagen. Så alla som har bra idéer och förslag är välkomna med dem.

Hjälp gärna till och sprid information om att det ska hållas en klimatriksdag. T ex på jobbet, bland vänner och bekanta, på facebook osv.

fredag 8 november 2013

Miljö-bra val av mobilskal

Nu har även jag fått en iphone. Inte så att jag gått och köpt en, jag känner fortfarande inget behov av en smart telefon, klarar mig utmärkt med min gamla Nokia som inte kan så mycket mer än ringa och sms:a. Den är liten och smidig och jag behöver inte fler funktioner. Min iphone har jag fått från jobbet, den är i första hand en jobbtelefon men vi kommer även att ha möjlighet att använda den privat.

Jag har en förmåga att tappa min telefon då och då så jag bestämde direkt att jag ville ha ett "gummiskal" till den, ett lite mjukt som tar upp en del stötar. Det som finns är silikonskal men det lät ju lite trist. Tanken kom då att man kanske skulle googla på miljövänliga skal och det gav träff, nämligen PELA Case. PELA Case är ett företag i Canada som gör skal till iphone av bioplast gjord av förnyelsebart växtmaterial och som är helt biologiskt nedbrytbar. De blandar även i linstjälkar för att få stabilitet, linstjälkarna är ett överskott från linodlingarna och går normalt till förbränning.

"Vanlig plast tar 1000 år att bryta ned på deponi – PELA Case tar 1/2 år att omvandla till jord i en kompost."



Till och med förpackningen är miljöanpassad, inte mer material än vad som verkligen behövs och ingen plast.

Jag köpte mitt skal på  EcoCase och fick det på posten efter bara några dagar. Skalet är lagom mjukt och känns som bra kvalitet. Snyggt är det också. Fantastiskt att det går att göra så fin bioplast, det är lovande för framtiden. Skalet kostar mer än ett vanligt oljebaserat skal på Tradera, men vad spelar det för roll, hur ofta köper jag ett mobilskal? Antagligen håller det lika länge som jag har telefonen. 

Vad jag har lärt mig av detta är att det ofta finns ett miljövänligt (eller åtminstone miljövänligare) alternativ vad man än ska köpa. Bara man kollar efter det. Kanske kan man inte handla i sin vanliga butik utan får googla lite men det är det värt. Kostar lite mer gör det ofta men om man i gengäld inte köper några saker man inte verkligen behöver så har man råd att kosta på sig ett miljövänligt anlernativ när man väl handlar.

måndag 4 november 2013

Mjölkens ursprung för mejerivaror

 


Då och då får jag för mig att kolla upp produkter som inte är ordentligt märkta med ursprungsland.  Den här gången var det mejeriprodukter. Det finns så mycket att välja på i hyllorna i affären och det är mycket av det som inte är tydligt märkt. Jag vill veta varifrån mjölken i produkterna kommer för att kunna välja svenskt, det gäller allt från vanlig mjölk, grädde, yoghurt till ost. Såklart har jag lusläst texten på förpackningarna men oftast står det bara var produkten är tillverkad och det säger inget om varifrån mjölken kommer. Att fråga i affären har jag testat men antingen vet de inte eller ger de felaktiga svar. Jag har också varit inne på företagens hemsidor men sällan eller till och med aldrig hittat info om ursprungsland. Dåligt tycker jag ! Jag menar, hur svårt kan det vara att skriva ut det på förpackningarna? De skulle i alla fall slippa svara på frågor via mail och telefon på det sättet.

För att få svar har jag mailat eller ringt kundtjänsten på de olika företagen och gett exempel på produkter jag vill ha information om. Här är en lista över det jag fått fram den här gången:
  • Skånemejerier använder bara svensk mjölk i sina produkter. Mjölken tas från Skåne, Småland och Blekinge.
  • Norrmejerier använder bara svensk mjölk i sina produkter. Mjölken tas från Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland.
  • ICA mellangrädde tillverkas av Skånemejerier av svensk mjölk, se ovan.
  • ICA matlagningsgrädde 2,5 dl tillverkas av Skånemejerier av svensk mjölk, se ovan.
  • ICA matlagningsgrädde 5 dl tillverkas av Arla av svensk mjölk.
  • ICA fruktyoghurt alla smaker och förpackningar tillverkas av Skånemejerier av svensk mjölk.
  • ICA Kesella, båda fetthalterna, tillverkas av Arla av svensk mjölk.
  • ICA vispgrädde tillverkas av NÖM AG och är av österrikiskt ursprung.
  • ICA creme fraiche, båda fetthalterna, tillverkas av Arla av mjölk från Sverige, Danmark, Österrike och Tyskland.
  • Wernerssons ostar köps in från olika länder (inklusive Sverige) och märks med deras eget namn. Det går inte att se på osten varifrån mjölken (eller osten) kommer.
  • Östgötaost köper in ost från olika länder (inklusive Sverige) och märks med deras eget namn. Ganska många är från Sverige. En del av dem är märkta "Svensk hårdost" och då ska det vara svensk mjölk. Någon gång efter nyår ska de enligt vad de sa börja märka osten med mjölkens ursprungsland.
  • Arlas produkter märkta med ArlaKo är garanterat gjorda på svensk mjölk.
  • Coop Änglamarks mjölk är svensk. Den kommer från Uppland och Dalarna, tas om hand i Grådö mejeri i Hedemora.
  • Arla-produkter tillverkade i Linköping är gjorda på svensk mjölk.

Man kan se att det inte är så lätt att vara medveten konsument. För ICAs produkter får man fråga deras kundtjänst för varenda produkt man är intresserad av. Inte speciellt praktiskt. Jag skulle vilja uppmana alla som vill vara medvetna konsumenter att ringa och maila till kundtjänst för de aktuella företagen och ställa frågor om massor av produkter. Till slut inser de kanske att vi konsumenter vill ha informationen direkt på förpackningen.

fredag 1 november 2013

Energibars

Det här inlägget har ingen direkt miljökoppling men jag är ju också intresserad av att äta mat lagad från grunden på bra råvaror och här passar det in att skriva om energibars. Jag tränar mycket och tycker att energibars är bra, både före och efter träningspassen. Det är också praktiskt på utflykten, skidturen, vandringen eller vid andra tillfällen då man snabbt behöver lite extra energi.

Att köpa har jag aldrig ens funderat på, de är ganska dyra och innehåller ofta väldigt mycket konstiga och industriellt processade ingredienser. Här är några exempel på innehållsförteckningar:

"Ingredienser: Mjölkprotein, glukossirap, överdrag (socker, fullhärdad vegetabilisk palmkärnolja, skummjölkpulver, inulin, yoghurtpulver, emulgeringsmedel (sojalecitin, sorbitantristearat)), krisp (rismjöl, vassle från mjölk, emulgeringsmedel sojalecitin), fruktossirap, kokos- och palmkärnolja, färgämnen (rödbetsextrakt, betakaroten)."

"Ingredients: Havreflingor(19,7%), russin, glukossirap, invert socker sirap, kornstärkelse(Vitargo 9%), riskrisp (8,8%) [rismjöl, vetegluten, vetemalt, socker, dextros,salt], karamellbitar (6,6%) [glukossirap, socker, fuktgivare (glycerol), vetefiber, skummjölkspulver, äppelpuré-koncentrat, vegetabiliskt fett, konsistensgivare (pektin), aromer, surhetsreglerande medel (mjölksyra), risextrakt.], socker, hydrolyserat vetegluten(glutaminpeptid), vegetabiliskt fett, kreatinmonohydrate, aromer, emulgeringsmedel (sojalecitin), salt, koffein(0,13%)."

Inget jag skulle välja att stoppa i mig.

Att göra egna energibars är lätt och man kan göra många på en gång och frysa in och sen ta upp när man behöver. Det finns massor med recept på nätet man kan experimentera med. Här är ett recept jag har skapat utifrån ett recept i en tidning. Receptet går enkelt att variera beroende på vad man har hemma för stunden. Jag använder såklart bara ekologiska ingredienser.

1 dl kokosflingor
1 dl solroskärnor
2 dl havregryn
1 dl hasselnötskärnor eller sötmandel eller blandat
1 dl russin eller torkade äpplen eller blandat
2 ägg, endast vitorna

Mixa alla ingredienser i en matberedare.
Forma massan till långa "korvar" på en plåt med bakplåtspapper. Korvarna ska vara i lagom bar-tjocklek.
Skär sedan "korvarna" i lagom långa bitar.
Baka i ugn 175 grader ca 15 min.