Nyårsfirande

Det har blivit juluppehåll på bloggen ett tag nu, men ett sista inlägg för året ska det bli. Temat blir såklart nyårsfirande. Vi ska fira nyår med några vänner och miljötänket finns i bakhuvudet precis som alltid i livet för oss.

Maten är en viktig del på nyråsafton, lite extra festligt och lyxigt är kul. För vår del blir det rådjursfilé med rotfrukter och vi tänker oss små köttportioner, mer som tillbehör. Till efterrätt blir det hemgjord glass gjord på ekologiska råvaror. Förra året valde vi nötkött till huvudrätten, då från Skönero kött som är närproducerat  naturbeteskött, se hemsida här och ett tidigare blogginlägg här. Det går såklart också att välja helt vegetariska rätter om man vill det.

Kläder bryr vi oss inte så mycket om i vår familj så det blir något vi redan har i garderoben. Det spelar ingen roll alls för oss att vi haft plaggen många gånger förr. Men vill man ha något nytt kan man med fördel välja ett begagnat plagg. Finare kläder slits ju inte så mycket, de används sällan så det är miljösmart att byta sådant med varandra på något sätt, antingen direkt eller på Blocket, Tradera eller någon andrahandsbutik.

Sen kommer vi till fyrverkerierna. För vår del räcker det gott att se på de fyrverkerier som andra skjuter upp, behovet av att ha egna finns inte. Egentligen skulle det räcka med några få fyrverkerier per stad för att alla som vill ska kunna titta, för miljön vore det bra om det kunde bli så:

• Enligt Naturskyddsföreningen 2012 innehåller sex av åtta fyrverkeripjäser det livsfarliga ämnet hexaklorbensen. Forskning visar att hexaklorbensen bland annat kan orsaka cancer, skador i hjärnan samt störa hormonbalansen.
• Enligt tidningen Illustrerad Vetenskap (länk till artikeln här)innehåller röken inga gaser som skadar ozonlagret, men den kan innehålla en del kemiska föreningar av natrium, barium, koppar, aluminium, titan och strontium. Även tungmetallerna bly, kvicksilver och kadmium används i fyrverkeripjäser för att färgsätta fyrverkeriet. Enligt tidningen orsakade fyrverkerierna vid Vattenfestivalen ett nedfall på ca 1 procent av det årliga nedfallet av tungmetaller, vilket de inte tycker är så mycket, men jag kan tycka att om det är en procent som går att undvika så ska man göra det.
• Kemikalieinspektionen analyserade fyrverkeripjäser 2010, bl a undersöktes förekonsten av tungmetaller. Analysresultatet visar att sex av de undersöta pjäserna innehöll HCB och alla åtta innehöll en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom.

Ett bra alternativ till fyrverkerier är Khom Loy-ballonger men välj så fall en sort som är helt biologisk nedbrytbar. Vissa sorter har ståltråd i konstruktionen och de kan bli farliga för djur när de blir liggande ute i naturen. Nu finns sorter som i stället för ståltråd har bambu.

Gott nytt år!

 

 

Boktips - Saltad nota

Såhär till jul kan det passa med ett tips på en intressant bok. Jag har just läst Saltad nota av Mats-Eric Nilsson, som också skrivit Den hemlige kocken, Äkta vara och Döden i grytan. Jag är ju väldigt intresserad av vad jag äter både hemma och borta så den här boken gav mig mycket intressant och ibland skrämmande information. Däremot har jag inte längre någon större lust att gå ut och äta....

Den här boken handlar om matfusket på restauranger. Det vi får på tallriken är definitivt inte det vi tror att vi får. Krögarna tar genvägar med hel- och halvfabrikat som säljs som "hembakat" och "hemlagat". Såser som vi tror har tillagats på restaurangen kan vara en sås köpt i 10-liters plasthinkar eller en pulversås full med E-ämnen som bara blandats ut med vatten. Beställer vi kyckling kommer den ofta från kycklingfabriker i Thailand där djuren haft det många gånger sämre än vad svensk industrikyckling har. Dessutom kan den enligt ett av bokens exempel vara utblandand med upp till 19 % vatten  samt 8 olika smakförstärkare och mättat fett. Brödet är ofta "bake off" och har inte bakats  utan bara gräddats i butiken eller restaurangen. Likadant är det med kakor, degen kommer färdig i rullar som bara  skivas och gräddas på konditoriet. Poängen för krögaren är att det blir billigare att laga mat på industriingredienser än att använda de äkta råvarorna och dessutom lägga tid på tillagning. Några citat ur boken:

"Mycket av köttet kommer stekt och nedfruset. Det behöver bara "bleckas", det vill säga hällas ut i stora metallformar, och sedan värmas upp. Och för att fejka en fin stekyta på exempelvis en köttfärslimpa kan man spreja den med facebrowning så slipper man bryna den på stekbordet."
 
"Samtidigt invaggas gästen ändå i förhoppningen att mat, bröd och kakor har gjorts på traditionella råvaror. Påståendet "Allt är bakat i eget bageri och vi har vår egen konditor" kan mycket väl betyda att brödet är bake off och gjort på mix..."

Boken innehåller också en del restauranghistoria. Ett exempel är historien bakom maten på SJ.s tåg, hur den gått från fina middagar till inplastade mackor fulla med E-ämnen.

En ingrediensguide finns också. Vad ingår i de hel- och halvfabrikat som kan köpas hos restauranggrossisterna, dvs de produkter som vi köper när vi ska äta eller fika ute? För att belysa det finns här en lista över ett antal vanliga produkter och deras innehållsförteckningar. T ex upptar innehållsförteckningen för en arraksboll som löptext nästan en halv boksida!

Ett annat intressant kapitel är en menyguide där författaren presenterar innehållsförteckningar för ett antal vanliga rätter från menyn hos 33 större kedjor som t ex Mc Donalds, O´Learys, IKEA och Subway.

Övrigt som finns i boken är 5 sidor med goda exempel på restauranger som serverar mat av bra kvalitet med äkta råvaror, en E-nummerguide, och 10 tips till en kroggäst.

Jag tycker boken tillför mycket. För att kunna göra medvetna val måste man veta vad man får när man går ut och äter. Som kund tycker jag man borde kunna se på menyerna vad som är "hemtillverkat" och vad som bara är hel och halvfabrikat, och man borde kunna få se innehållsförteckningar om man vill det. Om jag går ut och äter (det händer sällan) så vill jag inte ha mat av sämre kvalitet än den jag äter hemma, det är ju det som oftast är poängen med att gå ut och äta, att få mat tillagad av proffs. Sen händer det väl någon gång att man behöver mat snabbt och går till någon hamburgerkedja men även då vill jag veta vad jag får.

Julmat

Julmat känns som ett givet tema i dessa tider. När julmaten ska planeras är det också lämpligt att försöka tänka ur ett miljö- och klimatperspektiv, den traditionella julmaten består ju till stor del av olika slags kött.

Jag skulle inte vilja ta bort köttet, för mig är julskinka och julkorv viktiga. Men jag drar gärna ner på mängderna och har köttet och korven mer som tillbehör. Om det finns köper jag förstås ekologist. På julmarknader har jag köpt närproducerad viltkorv och viltpastej av hög kvalitet med få tillsatser som var supergod! Dyr som bara den men det är det värt, man behöver som sagt inte äta så stora mängder.

Vi har också upptäckt en del "nya" grönsaker som är goda till jul och som även släkten uppskattar. Grönkål är en favorit, jättegod i stekta strimlor med lite örtsalt på. Jag saknar verkligen grönkålen resten av året (vinterhalvåret), jag har bara sett den i butik någon vecka runt jul. Som tur är har jag fått en liten skörd av egen grönkål men behöver komplettera med köpt. Rödkål och apelsin är också en jättegod blandning. Behöver knappt någon dressing, det räcker med apelsinsaften. Jag har inte hittat ekologisk rödkål tyvärr, däremot apelsiner, de köper vi alltid ekologiska.

Här är två av våra favoritgrönsaksrecept till julbordet:

Det viktigaste är ändå som alltid att inte slänga mat! Det är lätt att köpa hem för mycket som sen står och blir dåligt. Blir det rester så går mycket att frysa in. Julskinka kan t ex skivas eller tärnas och sen tas upp och användas i pajer, pytt-i-panna, på pizza. Frukt och grönsaker är värre men man kan alltid fixa en paj, sallad, soppa eller något annat på det som är mest akut. Det gäller att ha lite koll i skafferi och kylskåp. Mellandagarna kan med fördel bli "restdagar".

Julgodis gör vi i år på ekologisk choklad istället för vanlig blockchoklad. Det får alltså bli chokladkakor från godishyllan, någon ekologisk choklad i bakhyllan har jag inte hittat. Konstigt egentligen.

Bland Naturskyddsföreningens 10 bästa knep för en grön jul (finns att läsa i sin helhet här), innehåller två tips runt maten, Båda är bra och ganska lätta att följa.

"Lyxa med eko 
Ett julbord fullt av ekologiskt ger dig inte bara lyxiga råvaror av hög kvalitet. Du bidrar också till en god jul för naturen, djuren och människor i andra delar av världen. De hårdbesprutade julklassikerna ananas och citrus är extra viktiga att byta till eko. 

Njut av fina julfisken
Svenska julbordsklassiker som sill och ansjovis är toppen. De är inte hotade och innehåller heller inte så mycket miljögifter. Håll däremot koll på lutfisken som ofta görs på långa, en fisksort som är illa ute. Välj lutfisk gjord på MSC-märkt sej eller torsk istället. För laxdiggaren är det odlad Krav-lax som gäller, så slipper du riskera att bidra till utfiskade hav. Och kom ihåg: den mystiska ålen är på randen till utrotning. Självklart förtjänar den ett bättre öde än våra julbord."

Något som är konstigt är att restaurangjulborden fortfarande har så lite grönsaksrätter. Det saknar jag verkligen nu när jag är van vid mindre köttmängder.

 

Så till sist en sammanfattning av mina tips för grönare och nyttigare julmat:

• Släng inte mat - köp lagom mängder och ta hand om resterna
• Dra ner på köttet och öka istället på med olika slags grönsaker
• Köp ekologiskt och närproducerat av bra kvalitet utan en massa tillsatser

Om julklappar

Det närmar sig jul och folk springer som galningar i butiker för att köpa julklappar. Tidningarna skriver om ifall vi slår rekordet i inköp i år igen. Som om det skulle vara något att stå efter. Till och med strax efter lunch en vanlig vardag är det betydligt mer folk än vanligt i affärerna. Den här röran med bilar och folk överallt i och runt butikerna stressar mig enormt. Jag går bara in i en affär om jag absolut måste.

Jag tror att vi alla och framförallt planeten skulle må mycket bättre om vi taggade ner det här med julklappshysterin. Det viktiga måste ju vara att träffa nära och kära, inte överösa varann med onödiga prylar som ingen egentligen vill ha. Barnen ska förstås få julklappar, men måste vi vuxna alltid ha en massa paket? Det kanske inte behövs alls, eller man kan ge bara någon enstaka sak och då tänka efter vad man ger.

Jag kom ihåg när barnen var små, det var inte mängden paket som var viktigt. Ofta skulle det räckt med en pryl, nu blev det så att den första prylen bara föstes undan när nästa paket skulle öppnas osv. Efter jul satt de med en hög nya plastgrejor som ofta bara låg ock skräpade. Jag tror det är smart att satsa på några få grejor av bra kvalitet, sådant som de verkligen tycker är kul. Flera släktingar kan gå ihop och köpa en vettig sak istället för att alla köper något bara för sakens skull.

Vuxna kan rikta in sig mer på att ge upplevelser, t ex presentkort på massage, biobiljetter, teaterbesök eller liknande. Man kan också ge sådant som går att äta som man inte kostar på sig till vardags som lyxiga ostar, fin choklad, lyxiga korvar, te av någon ovanlig smak. Man kan gärna välja ekologiska och närproducerade produkter, då sprider man det budskapet på köpet. På julmarknader finns mycket närproducerat och ekologiskt att få tag i: korvar, pastejer, ostar, bröd, marmelad, sylt, chokladpraliner mm. Där finns ofta också olivoljetvålar och andra hatverksmässigt gjorda hudvårdsprodukter, det är också en bra julklapp.

En annan rolig julklapp för alla åldrar är brädspel av olika sorter. Kul sätt att umgås på och belastar inte miljön särskilt mycket (ofta mest papper och trä). Det finns mycket kul även för vuxna, inte bara frågespel. Några exempel på bra, lättillgängliga spel är Settlers of Catan och Carcassonne.

Man kan också ge bort sådant man gjort själv. Det kan vara tvålar, kakor, bröd, marmelad eller någon annan förbrukningsvara som man är bra på att tillverka.

Lussebullar på nytt sätt

Jag bakar ofta fast inte så ofta fikabröd. Jag har fastnat för att baka med surdeg och fördegar, det blir mindre smuligt bröd och det smakar mer. De metoderna har jag inte funderat på att använda till fikabröd förrän nu när det är dags för lussebullebak. Lussebullarna har jag alltid bakat traditionellt.

Det började med att jag hittade en workshop med Saltå Kvarns bagare Manfred Enoksson på nätet. Han är en expert på de här bakmetoderna och håller kurser om det. En vän till mig har gått en kurs hos honom och jag har fått en del recept av henne. Resultatet blir bra ibland, dåligt ibland, det är svårt att bli riktigt duktig för det är en hel vetenskap och man vet ju inte riktigt vad som gick fel. Det blir lite experimenterande och jag tycker det är kul.  Hursomhelst var det givande att lyssna på workshopen, i synnerhet som jag har hållit på själv ett tag och känner igen den del men även för en nybörjare är det helt klart intressant, det bli mycket nya idéer om hur man kan baka godare och nyttigare bröd.

Länk till Workshop del ett finns här och till del två här.

Jag bestämde mig för att baka årets lussebullar enligt hans recept. Recept på lussebullar finns på Saltå kvarns blogg (här). Jag utgick från det receptet men gjorde följande ändringar:

• Eftersom vi allmänt drar ner sockermängden i allt vi bakar så tog jag bara hälften av sockermängden i receptet, alltså 100g.
• Fettet drog jag ner till 150g.
• Av mjölet dag 1 tog jag ca 150g fullkornsdinkel och ca 100 g dinkelsikt, resten vete special.
• Mjölet dag 2 bestod av ca 100g dinkelsikt, resten vete special.

Degen var lös och lättarbetad utan att vara kladdig, mer lättarbetad än vanlig deg. Den jäste bra men man får räkna längre jästid av bullarna än vid traditionellt bakande. Inget problem om man är beredd på det.

Resultatet blev jättelyckat! De jäste upp fint i ugnen och smakade mycket bra. En "mustig" smak utan att för det skull smaka fullkornsmacka. Kan rekommenderas!

Inför advent - om val av ljus

Nu närmar sig förste advent och det är dags att ta fram ljus. Mysigt i mörkret, det tycker vi nog alla. Som med så mycket annat vi köper så kan vi göra ett bättre miljöval även när det gäller ljusen.

Ungefär18 000 ton ljus används i Sverige varje år. Tyvärr är många av dem, framför allt de billiga, tillverkade av paraffin som är en petroleumprodukt, tillverkat på fossila råvaror. Ca 3,5 kilo CO2 per kilo paraffin avges vid förbränning enligt Svanens hemsida. För Sveriges del räknar de ut att ett års ljuseldande ger upphov till lika mycket CO2-utsläpp som 15 000 bensinbilar orsakar under samma tid(artikeln kan läsas här).

Stearin däremot tillverkas av vegetabiliskt och animaliskt fett. Det är en förnybar råvara och har en minimal belastning på miljön. Det är dessutom biologiskt nedbrytbart. Eftersom stearin kan vara gjort bland annat av palmolja bör man dock tänka på att köpa miljömärkta stearinljus.

Det finns även värmeljus gjorda på stearin istället för paraffin. När det gäller värmeljus ska man också tänka på att kasta behållaren i metallåtervinningen när ljuset brunnit ut. Följande är hämtat från Naturskyddsföreningen:

"Vi använder 300 miljoner värmeljus per år i Sverige. Om de förbrukade värmeljuskopparna av aluminium lämnas till återvinning kan 95 procent av energin och 100 procent av metallen sparas. Återvinning av alla värmeljusbehållare motsvarar utsläpp av tusen ton koldioxid. Och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst. Värmeljuskoppar ska sopsorteras som metallförpackningar på återvinningsstationen."

Ett annat bra alternativ är ljus gjorda på bivax. Redan under medeltiden gjorde man ljus av bivax, de användes ofta i kyrkorna. Det blev populärt att ha bin som husdjur under den tiden, mycket för att man ville ha vaxet till ljus. Bivaxljus ger en svag behaglig doft och de brinner längre än stearinljus. Bivaxljus är också något som den pysslige kan tillverka själv.

 

 

 

Att laga saker

I vårt samhälle blir det mer och mer slit och släng. Hur många kan eller vill laga något som går sönder längre? Försöker man lämna in något på lagning är det så vansinnigt dyrt, dyrare än att köpa en ny. Och om man ska få något lagat så behöver oftast en mycket större del av produkten bytas ut även att en väldigt liten del har gått sönder. Som exempel kan tas tvättmaskiner. Det kan vara en liten komponent som kostar 3 kr att köpa som är sönder men de byter ett helt kretskort som kostar mig som konsument kanske tusenlappen eller mer. Tänk också hur mycket sopor det blir i onödan, så mycket slängs som skulle kunnat lagas. Och så mycket nytt material som går åt för att tillverka alla dessa prylar som egentligen inte skulle behövas. Vi skulle behöva färre som jobbar med att tillverka nya prylar och istället fler reparatörer med olika inriktningar.

I helgen lossnade en av knapparna på mikrovågsugnen och föll in bakom panelen. Det kan få tjäna som exempel och inspiration om hur man tar sig an en pryl som gått sönder.

Första steget är att lista ut hur man tar sig in i fronten. Det går att bända upp en bit utan att behöva lista ut hur den egentligen är fäst. Som verktyg för att fånga upp knappen och sätta den på plats används en pincett. Ficklampa kan vara bra också, för att se vad man håller på med.

 

Lite pilligt att få dit knappen på rätt ställe men med lite tålamod så går det.

 

Färdigt! Det funkade.

Ett helt annat exempel är vår vedkorg som började dela på sig. Nu går den att använda igen efter lagning med ett kraftigt snöre. När den står på golvet tänker man knappt på att den är lagad.

Det är ju inte så att någon är född med kunskaper att laga saker, det är något man lär sig genom att öva. Det viktiga är att våga försöka. I synnerhet om det är en sak som ändå inte fungerar och alternativet är att kassera den, då förlorar man absolut inget på att plocka isär den. Alltid lär man sig något som man kan ha nytta av nästa gång en liknande pryl går sönder. Ett tips är också att köpa begagnade delar på Tradera eller Blocket, det kan finnas någon som säljer en mer eller mindre defekt likadan pryl som man kan ha att plocka delar från. Så har vi gjort med vår köksmaskin (Bosch), sådana finns att köpa begagnade i olika bra skick. Tvärtom är också smart, att lägga upp en säljes/skänkesannons på defekta saker man vill bli av med. Vi har blivit av med mobiltelefoner och en motorsåg på det viset.

Det kan vara bra att vänja sig att alltid fundera på om en pryl går att laga innan man kasserar den. Ett alternativ är att laga själv eller att ta hjälp av vänner och bekanta, ett annat att lämna in den för reparation hos ett "proffs". Det kan bli väldigt dyrt dock, men är riktigt klokt ur miljösynpunkt om prylen i grunden är bra.

Novemberskörd

I veckan var jag ute och tittade till mitt lilla växthus jag har längs husets södervägg. Jag har redan tidigare räddat undan fyra av paprikaplantorna och ställt i ett fönster inne. Då plockade jag också av alla mogna chilifrukter på chiliplantan och tänkte inte mer på den. Nu när jag hittade den mådde den jättebra och hade massor med mogna frukter! Så nu har den också fått flytta in.

 

 

Paprikaplantorna som bott inne ett tag börjar se lite slokande ut men lever fortfarande. De gav skörd fram till början av november. Nu i helgen hittade jag en ny liten röd paprika, kul! Jag börjar hoppas att plantorna kan överleva till våren, jag tänker åtminstone försöka. Det får ingå i försöken att maximera skörden och få skörd även tidigt och sent på säsongen.

I år var jag alldeles för sen med att så asiatiska blandgrönsaker, de ska sås på sensommaren men jag fick mer fröna någon gång i senare delen av september. Jag sådde i växthuset och hade inte så mycket hopp att kunna äta av det men nu har det växt till sig riktigt bra och jag kan börja ta ett och annat blad. Kul! De klarar uppenbarligen av att växa med det ljus och den "värme" som finns i november också. Jag kan bara tänka på hur mycket det hade blivit om jag sått när jag skulle! Det förvånar mig att de här sorterna är så dåligt spridda och att de inte odlas kommersiellt i Sverige (vad jag vet). De skulle kunna säljas färska nästan hela året. Likaså grönkålen som nästan  bara går att hitta i butiken vid jul.

Att fylla bläckpatroner i skrivaren - del 2

I juni skrev jag om att fylla på bläck i skrivarpatronerna själv i stället för att köpa nya patroner eller i värsta fall en ny skrivare för att det är billigare än nya färgpatroner (se inlägget här). Nu kommer en liten fortsättning på det temat. Mannen har hittat nya bra butiker och undersökt bra och dåligt bläck så här kommer en liten sammanställning.

När jag skrev inlägget var jag lite osäker på att butiken vi tidigare handlat i (Digiview) fanns kvar. Nu vet vi att den inte gör det. Mannen lagt ner en del tid på att hitta andra butiker och har kommit fram till att det kan vara svårt att köpa bläck, man fattar helt enkelt inte vad man ska köpa och har svårt att hitta de ställen som säljer kvalitetsbläck. Nu har han i alla fall hittat några alternativ:

• McBlack. Bra bläck till vettigt pris. Bra hemsida med information om bl a påfyllning.
   
• OctoInk. Bra bläck till vettigt pris. Har även storpack, bra eftersom 50 ml är ofta för lite, speciellt för (pigment)svart som används för text.
   
• Refillbutiken. Om man absolut vill köpa över disk (och bor i de städer där de finns) kan detta vara ett alternativ. Dock kan de inte svara på vilket fabrikat bläcket har. Åtminstone påstår de att bläcket är anpassat för olika skrivare. Bläcket är ganska dyrt.

Här kommer lite bläckfakta som kan vara bra att veta när man ska handla:

Det finns olika sorters bläck:

• Pigmentbaserat bläck: är (ganska) vatten- och ljuståligt
• "dye"-baserat bläck:  är inte vatten- och ljusbeständigt på vanligt papper. Dock beständigt på fotopapper.

Om en skrivare har två patroner för samma färg, oftast svart, har den båda sorternas bläck. Så fort det finns färg på sidan som ska skrivas ut använder den "dye"-bläck. För rent svarta utskrifter används pigmentbläck. Många butiker erbjuder samma bläck (dye) till båda patronerna med vilket är dumt.

Klimatriksdag 2014

Nu i höst har en förening startats, en förening för att anordna "Klimatriksdag 2014", se föreningens hemsida här. Tanken med detta evenemang är att sätta press på politikerna att göra klimatfrågan till en stor och viktig valfråga. Det ska ske genom att anordna en "riksdag" för oss vanliga dödliga, där motioner ska tas fram och behandlas. Dessa ska sedan överlämnas till politikerna, för att visa att folket bryr sig om klimatfrågan och vill att politikerna ska jobba mycket mer med frågan än de gör.

Idén att hålla en riksdag kommer från den folkriksdag som hölls i rösträttsfrågan 1893:

"Varför en riksdag? Idén är inte ny – den är 120 år gammal. Lika låst som klimatfrågan är idag var rösträttsfrågan i slutet av 1800-talet. För att pressa på hölls en FOLKRIKSDAG 1893. Etthundrafemtio tusen väljare valde etthundratjugotre ombud som behandlade ett hundratal motioner. Resultat: Den allmänna rösträtten blev definitivt fastslagen som folkets krav. Läs mer här!
Det gick för etthundratjugo år sen. Varför skulle det inte gå nu?"

Jag är med i föreningen och har varit på några av mötena, bland annat uppstartsmötet i Norrköping. Nu har jag även tagit på mig en och annan arbetsuppgift. Det känns verkligen meningsfullt och jag hoppas att det kommer massor med folk på evenemanget och att vi får massor med publicitet! Och förstås att politikerna tar till sig och börjar bry sig.

Alla är välkomna som medlemmar i föreningen. Man kan bli medlem, ge ett litet eller stort ekonomiskt bidrag, eller välja att vara mer aktiv och hjälpa till med arbetet. Redan nu finns flera arbetsgrupper som kört igång förberedelser och planering och det behövs fler krafter. På själva evenemanget behövs också ett antal frivilliga att hjälpa till med olika saker. Låter det intressant så gå in på hemsidan och läs mer.

På hemsidan kommer det snart också finnas möjlighet för vem som helst att skriva motioner som sedan tas upp i klimatriksdagen. Så alla som har bra idéer och förslag är välkomna med dem.

Hjälp gärna till och sprid information om att det ska hållas en klimatriksdag. T ex på jobbet, bland vänner och bekanta, på facebook osv.

Miljö-bra val av mobilskal

Nu har även jag fått en iphone. Inte så att jag gått och köpt en, jag känner fortfarande inget behov av en smart telefon, klarar mig utmärkt med min gamla Nokia som inte kan så mycket mer än ringa och sms:a. Den är liten och smidig och jag behöver inte fler funktioner. Min iphone har jag fått från jobbet, den är i första hand en jobbtelefon men vi kommer även att ha möjlighet att använda den privat.

Jag har en förmåga att tappa min telefon då och då så jag bestämde direkt att jag ville ha ett "gummiskal" till den, ett lite mjukt som tar upp en del stötar. Det som finns är silikonskal men det lät ju lite trist. Tanken kom då att man kanske skulle googla på miljövänliga skal och det gav träff, nämligen PELA Case. PELA Case är ett företag i Canada som gör skal till iphone av bioplast gjord av förnyelsebart växtmaterial och som är helt biologiskt nedbrytbar. De blandar även i linstjälkar för att få stabilitet, linstjälkarna är ett överskott från linodlingarna och går normalt till förbränning.

"Vanlig plast tar 1000 år att bryta ned på deponi – PELA Case tar 1/2 år att omvandla till jord i en kompost."

Till och med förpackningen är miljöanpassad, inte mer material än vad som verkligen behövs och ingen plast.

Jag köpte mitt skal på  EcoCase och fick det på posten efter bara några dagar. Skalet är lagom mjukt och känns som bra kvalitet. Snyggt är det också. Fantastiskt att det går att göra så fin bioplast, det är lovande för framtiden. Skalet kostar mer än ett vanligt oljebaserat skal på Tradera, men vad spelar det för roll, hur ofta köper jag ett mobilskal? Antagligen håller det lika länge som jag har telefonen. 

Vad jag har lärt mig av detta är att det ofta finns ett miljövänligt (eller åtminstone miljövänligare) alternativ vad man än ska köpa. Bara man kollar efter det. Kanske kan man inte handla i sin vanliga butik utan får googla lite men det är det värt. Kostar lite mer gör det ofta men om man i gengäld inte köper några saker man inte verkligen behöver så har man råd att kosta på sig ett miljövänligt anlernativ när man väl handlar.

Mjölkens ursprung för mejerivaror

 

Då och då får jag för mig att kolla upp produkter som inte är ordentligt märkta med ursprungsland.  Den här gången var det mejeriprodukter. Det finns så mycket att välja på i hyllorna i affären och det är mycket av det som inte är tydligt märkt. Jag vill veta varifrån mjölken i produkterna kommer för att kunna välja svenskt, det gäller allt från vanlig mjölk, grädde, yoghurt till ost. Såklart har jag lusläst texten på förpackningarna men oftast står det bara var produkten är tillverkad och det säger inget om varifrån mjölken kommer. Att fråga i affären har jag testat men antingen vet de inte eller ger de felaktiga svar. Jag har också varit inne på företagens hemsidor men sällan eller till och med aldrig hittat info om ursprungsland. Dåligt tycker jag ! Jag menar, hur svårt kan det vara att skriva ut det på förpackningarna? De skulle i alla fall slippa svara på frågor via mail och telefon på det sättet.

För att få svar har jag mailat eller ringt kundtjänsten på de olika företagen och gett exempel på produkter jag vill ha information om. Här är en lista över det jag fått fram den här gången:

• Skånemejerier använder bara svensk mjölk i sina produkter. Mjölken tas från Skåne, Småland och Blekinge.
• Norrmejerier använder bara svensk mjölk i sina produkter. Mjölken tas från Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland.
• ICA mellangrädde tillverkas av Skånemejerier av svensk mjölk, se ovan.
• ICA matlagningsgrädde 2,5 dl tillverkas av Skånemejerier av svensk mjölk, se ovan.
• ICA matlagningsgrädde 5 dl tillverkas av Arla av svensk mjölk.
• ICA fruktyoghurt alla smaker och förpackningar tillverkas av Skånemejerier av svensk mjölk.
• ICA Kesella, båda fetthalterna, tillverkas av Arla av svensk mjölk.
• ICA vispgrädde tillverkas av NÖM AG och är av österrikiskt ursprung.
• ICA creme fraiche, båda fetthalterna, tillverkas av Arla av mjölk från Sverige, Danmark, Österrike och Tyskland.
• Wernerssons ostar köps in från olika länder (inklusive Sverige) och märks med deras eget namn. Det går inte att se på osten varifrån mjölken (eller osten) kommer.
• Östgötaost köper in ost från olika länder (inklusive Sverige) och märks med deras eget namn. Ganska många är från Sverige. En del av dem är märkta "Svensk hårdost" och då ska det vara svensk mjölk. Någon gång efter nyår ska de enligt vad de sa börja märka osten med mjölkens ursprungsland.
• Arlas produkter märkta med ArlaKo är garanterat gjorda på svensk mjölk.
• Coop Änglamarks mjölk är svensk. Den kommer från Uppland och Dalarna, tas om hand i Grådö mejeri i Hedemora.
• Arla-produkter tillverkade i Linköping är gjorda på svensk mjölk.

Man kan se att det inte är så lätt att vara medveten konsument. För ICAs produkter får man fråga deras kundtjänst för varenda produkt man är intresserad av. Inte speciellt praktiskt. Jag skulle vilja uppmana alla som vill vara medvetna konsumenter att ringa och maila till kundtjänst för de aktuella företagen och ställa frågor om massor av produkter. Till slut inser de kanske att vi konsumenter vill ha informationen direkt på förpackningen.

Energibars

Det här inlägget har ingen direkt miljökoppling men jag är ju också intresserad av att äta mat lagad från grunden på bra råvaror och här passar det in att skriva om energibars. Jag tränar mycket och tycker att energibars är bra, både före och efter träningspassen. Det är också praktiskt på utflykten, skidturen, vandringen eller vid andra tillfällen då man snabbt behöver lite extra energi.

Att köpa har jag aldrig ens funderat på, de är ganska dyra och innehåller ofta väldigt mycket konstiga och industriellt processade ingredienser. Här är några exempel på innehållsförteckningar:

"Ingredienser: Mjölkprotein, glukossirap, överdrag (socker, fullhärdad vegetabilisk palmkärnolja, skummjölkpulver, inulin, yoghurtpulver, emulgeringsmedel (sojalecitin, sorbitantristearat)), krisp (rismjöl, vassle från mjölk, emulgeringsmedel sojalecitin), fruktossirap, kokos- och palmkärnolja, färgämnen (rödbetsextrakt, betakaroten)."

"Ingredients: Havreflingor(19,7%), russin, glukossirap, invert socker sirap, kornstärkelse(Vitargo 9%), riskrisp (8,8%) [rismjöl, vetegluten, vetemalt, socker, dextros,salt], karamellbitar (6,6%) [glukossirap, socker, fuktgivare (glycerol), vetefiber, skummjölkspulver, äppelpuré-koncentrat, vegetabiliskt fett, konsistensgivare (pektin), aromer, surhetsreglerande medel (mjölksyra), risextrakt.], socker, hydrolyserat vetegluten(glutaminpeptid), vegetabiliskt fett, kreatinmonohydrate, aromer, emulgeringsmedel (sojalecitin), salt, koffein(0,13%)."

Inget jag skulle välja att stoppa i mig.

Att göra egna energibars är lätt och man kan göra många på en gång och frysa in och sen ta upp när man behöver. Det finns massor med recept på nätet man kan experimentera med. Här är ett recept jag har skapat utifrån ett recept i en tidning. Receptet går enkelt att variera beroende på vad man har hemma för stunden. Jag använder såklart bara ekologiska ingredienser.

1 dl kokosflingor
1 dl solroskärnor
2 dl havregryn
1 dl hasselnötskärnor eller sötmandel eller blandat
1 dl russin eller torkade äpplen eller blandat
2 ägg, endast vitorna

Mixa alla ingredienser i en matberedare.
Forma massan till långa "korvar" på en plåt med bakplåtspapper. Korvarna ska vara i lagom bar-tjocklek.
Skär sedan "korvarna" i lagom långa bitar.
Baka i ugn 175 grader ca 15 min.

Matsvinn

I vår dagstidning fanns i helgen ett reportage från en av de större matvarubutikerna i stan. En av reportrarna hade "jobbat " i butiken under en dag. Så här skriver hon:

"Drivor av frukt och grönt åker i containern och mals. De blir till biogas. Och jag blir ledsen. .....  Lassar yoghurtsorter som jag aldrig sett eller hört. Här slängs allt som går ut idag, imorgon och övermorgon. Likadant är det med köttet. Kunderna vill inte ha sånt. Vi konsumenter har drabbats av bäst före-sjuka och har inte fattat att datumet är en rekommendation från producenten, som gärna ser att vi slänger och köper nytt, i stället för att lukta och smaka. Matsvinnet är galet, det tycker alla i butiken, men vad ska man göra? Likadant överallt ju."

Enligt artikeln slängs hälften av all mat som produceras i Sverige. Det är ju inte klokt! Varför får galenskapen fortsätta?

I Sveriges Natur (Naturskyddsföreningens medlemstidning) läser jag att matspill står för ca 14% av matens klimatpåverkan. Spillet sker i alla led från odling till hushåll men detaljhandel och hushåll är de som står för den största andelen. (uppgifterna har de hämtat från en rapport från Arhus universitet i Danmark).

Jag blir upprörd när jag läser. Men det finns också de som tar initiativ för att göra något åt det, det kan man bli glad av.

Jag läste en artikel i NVP om en butik som tagit initiativ till att skänka bort utgången mat (läs här). En annan riktig hjälte i sammanhanget är Simon Eisner som startat företaget Allwin som har som affärsidé att ta hand om utgången mat och ge den till behövande, t ex hjälporganisationer (läs här). Sen har vi ju förstås containerdykning (dumpstring). Örebro tidning har skrivit om det (här) och Fria tidningen (här). Jag måste säga att jag stöder sådana påhitt fullt ut, även att det är olagligt. Klart att maten ska ätas, inte slängas.

Jag blir också glad när butikerna sänker priset på varor som närmar sig bäst-före-datum. Det borde de göra mer konsekvent på alla olika matvaror. Ganska många handlar ofta och äter maten idag eller imorgon, inget problem att maten inte håller flera dagar till.

En del kan man göra själv för att minska matsvinnet också. Jag har skrivit ner några saker jag brukar försöka göra som kan vara bra tips:

• Inte köpa mer än som går åt innan det blir dåligt.
• Frysa in sådant som inte går åt tillräckligt fort. Mycket går att frysa kortare eller längre period. Även bananer, kan användas i smoothie. När jag bakar bröd fryser jag in i lagom små bitar som går åt innan det blir torrt och mögligt. Även pålägg och smårester hamnar i frysen vid behov.
• Ha koll på det som ligger i kyl och frys och ät upp innan det blir för gammalt. Det går att kombinera de mest knasiga middagar av en hög med olika rester.
• Utnyttja möjligheten till "doggybag" om du äter ute och inte orkar äta upp allt på tallriken. Det kan räcka till nästa dags lunchlåda eller ett mellanmål. Det är inte pinsamt, det är klimatsmart!
• När jag handlar brukar jag inte bara ta varor med längst tid kvar till bäst-före-datum utan även sådant som snart går ut. T ex mjölk, jag handlar för en hel vecka åt gången och kan blanda sådana med bäst-före-datum imorgon med sådana som varar längre. Sen se till att sortera dem i kylen hemma förstås.
• Jag handlar gärna sådant som affären märkt med "kort datum" och sänkt priset på.
• Släng inget bara för att bäst-före-datum passerat. Lukta och smaka, lita på dina sinnen!

Så till sist en länk till sidan "Släng inte maten" (här). En toppensida med bland annat  information om hur länge olika livsmedel håller, hur de olika datummärkningarna fungerar och hur man bäst lagrar olika sorters livsmedel.

Om skärbrädor av trä

Det skrivs mycket om plast just nu. På Ekofamiljens blogg finns ett inlägg om alternativ till plast när man väljer matprylar till barnen (läs här). Naturskyddsföreningen kör sin kampanj 10 sätt att slåss mot plasten i haven (läs här). Bara som ett par exempel. Universalmaterialet som man tycket var så bra och praktiskt var inte så bra när allt kom omkring.

Idag har jag köpt nya skärbrädor. Vi hade en hög med välanvända plastskärbrädor och de var dags att byta ut några av de sämsta. Plasten har börjat bubbla sig, och på grund av det och allmänt mycket skärande så ger de ifrån sig små plastsmulor. Med tanke på små plastbitar i avloppsvatten och förstås även i maten så känns det inte så fräscht att använda dem längre.

Min första tanke var att köpa skärbrädor i bambu, det är naturligt antibakteriellt och det verkade smart. Problemet var att jag inte hittade någon där jag kunde få reda på vilken sorts olja den var behandlad med och ifall bambun var schysst producerad. Det kanske finns om man letar mer men jag gav upp. Istället hittade jag helt obehandlade skärbrädor i björk på IKEA. Bra, då kan jag själv välja hur jag ska behandla dem.

Paraffinolja, som är det man oftast får om man köper en färdig olja för skärbrädor eller annat, vill jag inte ha. Jag ville hitta en vegetabilisk olja att använda istället men problemet med många av dem är att de fort härsknar och därför inte passar att olja in t ex skärbrädor med. Efter lite letande på nätet kom jag fram till att kokosolja är det bästa alternativet, den härsknar inte lika lätt som många andra oljor. Blandas den med lite bivax blir det en bra, inte så genomsläpplig yta på träet. Det tipset, tillsammans med en del andra bra tips om hur man sköter en träskärbräda, hittade jag på den här sidan. Där finns också en instruktion i hur man ska olja in den första gången.

Kokosolja hittade jag på ICA Maxi. Bivax hade jag innan. Det jag inte visste var hur mycket bivax i förhållande till olja jag skulle ta så det fick bli ett experiment. Jag tog knappt halva burken olja och en ungefär 3x5 cm bit av en bivaxplatta. Jag fick känslan av att det kanske var lite för mycket bivax. Oljan tränger in bättre, bivaxet lägger sig mer på ytan.

Innan

Efter en oljebehandling

Nu ligger mina skärbrädor och torkar efter en första oljebehandling. Det ska bli kul att använda dem, jag vet att det är helt ofarliga oljor på dem, dessutom förnyelsebara och miljövänliga. Aldrig tidigare har jag funderat över materialet i en skärbräda, eller vilka oljor (köks)prylar av trä är impregnerade med så nu har jag tagit ytterligare ett steg mot större medvetenhet om de produkter jag köper och använder. Det känns bara bra! Men jag kan bli lite irriterad på t ex IKEA att de inte kan svara på vilka oljor deras inoljade skärbrädor är behandlade med.

En film alla borde se!

Det handlar om plasten i haven, det som inte reningsverken lyckas ta hand om, som går rakt igenom dem och ut i havet. Det kan komma från material vi använder som t ex fleece eller från hygienprodukter av olika slag. Peelingprodukter och slipande tandkräm är några bovar.  På Naturskyddsföreningens blogg finns en artikel om det här problemet med några tips på vad man själv kan göra för att minska platsen i haven, läs här.

Det är också ett problem med alla större plastbitar och andra sopor som vi sprider omkring oss, och som hamnar bl a i haven. På Naturskyddsföreningens sida finns en riktigt hemsk kortfilm som alla verkligen borde se. Det handlar om vad plasten och annat skräp i haven får för följder. Se filmen, och tänk till. Länk till filmen här. Den talar för sig själv.

Tidningar i omställningsanda

Idag tänkte jag tipsa om några bra tidningar/tidskrifter för de som är intresserade av omställning. Själv läser jag ganska mycket, både på nätet och på papper och jag har prövat några olika tidningar och tidskrifter. Om man tycker prenumeration är dyrt kan man gå till biblioteket, har man tur finns de där. Finns den inte kan man lämna ett inköpsförslag, jag har lyckats få in åtminstone en tidning på vårt bibliotek på det sättet.

Min favorit är klimatmagasinet Effekt, det är alltid lika roligt när den dimper ner i brevlådan. De finns också som blogg (se här). Den utkommer med 4 nummer per år och då får man en ganska tjock tidning full med riktigt intressanta artiklar. De är ofta av det lite djupare och mer analyserande slaget och handlar om allt möjligt som rör omställning, t ex mat, sophantering, energi, odling, tillväxt. Mycket lärorik läsning, jag gillar djupet, det är seriöst och genomarbetat. Här är utsidan på senaste numret.

En annan liknande tidning är Camino, finns som blogg här. På sidan kan man också provläsa lite ur senaste numret. Jag prenumererade en tid på den men gick sedan över till Effekt för jag tyckte den passade mina önskemål bättre. Camino är också en intressant och bra tidning men den har inte riktigt samma djup i artiklarna. Man kan å andra sidan se den som mer lättsam. Inriktningen är mer mot resande, restauranger, kläder och konsumtion, dock förstås "miljövänlig" sådan. Det är blandat med en del lite djupare artiklar om olika omställningsämnen. Här är utsidan på senaste numret.

Nyligen har en ny e-tidning startats, Om Omställning, finns här. Ett gratis provnummer finns, och än så länge har även ett riktigt nummer kommit ut. Den köps för 25 kr per nummer och läses på nätet, eller om man vill skriva ut den själv. Det är en intressant tidning som skriver innehållsrikt om bra ämnen, jag tycker den påminner lite om Effekt i stilen och val av ämnen. Läs gärna det gratis provnumret för att få en uppfattning om tidningen.

Sen ska jag inte glömma de tidningar man får som medlem i olika organisationer, Jag får WWF Eko som medlem i WWF (se här) och Sveriges Natur (se här) som medlem i Naturskyddsföreningen. Båda är mycket läsvärda. WWF Eko innehåller ganska mycket om projekt som WWF driver runt om i världen, både när det gäller djur, natur, människor och miljöfrågor. Sveriges Natur innehåller också en hel del om djur och natur men även bra artiklar och tester som är intressanta för oss som konsumenter som vill konsumera mer miljövänligt.

Weekendresor på olika vis

Efter några intensiva månader kom jag och mannen fram till att vi behövde en minisemester. Man påverkas ju också när folk runtomkring pratar om weekendresor till diverse städer runt om i Europa. Oftast med flyg då förstås för att hinna med resan över en helg. Det låter ju trevligt men inte alls särskilt miljövänligt, i synnerhet inte om det upprepas varje år eller kanske till och med flera gånger om året.

Även om man försöker leva klimatsmart är man ju i samma behov av avkoppling och nya intryck som alla andra. Grejen är att komma hemifrån, oftast nödvändigt för att kunna koppla bort alla vardagens måsten. Men tänker man efter är det inte avståndet hemifrån som spelar roll, det går att hitta trevliga ställen kanske bara några få mil bort. Många pensionat, herrgårdar och hotell har weekendpaket av olika slag, ibland kombinerat med någon aktivitet. God mat, mysig eller lyxig miljö beroende på hur man väljer. Stad eller landsbygd. Det finns mycket att välja på. Och stad behöver ju inte betyda shopping av plagg och prylar man inte behöver utan god mat och gott fika, museer, konserter, teater eller något annat.

För vår del tänkte vi en stund på vad vi egentligen ville ha. Båda ville ha avkoppling och att kunna stressa ner. Samtidigt kan ingen av oss kan sitta still någon längre stund så någon form av aktiviteter måste det vara. Vi är inga stadsmänniskor och dessutom inte intresserade av shopping så stadsweekend föll bort. Det ställe vi varvar ner på bäst är i naturen, så fritt från människor som möjligt, så valet föll på en kombination av vandring och romantisk weeekend på ett mysigt, lite gammaldags lantligt inrett pensionat. Platsen blev Kolmården (inte djurparken utan området) någon timmes bilresa hemifrån, ett område med fin och omväxlande natur där det finns många vandringsleder.

Ett riktigt mysigt pensionat

Bråviken en lördagsmorgon, bara naturen och vi

 

Efter denna alltigenom lyckade helg känner jag mig skönt avslappnad, med lite lagom träningsvärk i vaderna, och fortfarande mätt av all den goda maten. Och utan miljösamvete!

Några höstträdgårdstips

Nu är sista rycket i trädgården inför vintern. Vi har gott om löv och jag tar vara på allt. Det mesta hamnar på landen som täckning och det som blir över blir fint material i komposten. Någonstans läste jag ett tips om att man kan lägga löv i en plastsäck, knyta ihop och göra några hål här och var i säcken, låta ligga över vintern, och vips har man jättefin jord till våren. Värt att pröva:

 

Till våren kommer en rapport om hur det gick. Löv brukar ta ett par säsonger för att bli jord när det bara ligger i en hög så går det att snabba upp vore det värt en del.

Ett annat kul tips jag läste i vår dagstidnings trädgårdsspalt var att klippa bort topparna på tomatplantorna och sätta i en kruka. Ställ inne ljust och svalt så kan de planteras ut till våren och ge riktigt tidig skörd. Jag tog både tomater och physalis och de lever fortfarande efter ca 2 veckor i kruka så jag hoppas de klarar hela vintern. Just nu står de vid fönstret i ett rum som vi sällan värmer upp, det brukar bli ner till ca 12 grader när det är som kallast ute.

Förra sensommaren sådde jag asiatiska blad (se tidigare inlägg här) och kunde skörda och äta hela hösten. I år missade jag det, det blev höst innan fröna kom ner, tyvärr. Dock sådde jag i växthudset den här gången och det har varit en solig höst än så länge så de har åtminstone tittat upp. Återstår att se om de växer till sig tillräckligt för att ge mat. Jag har haft en del annat att tänka på i höst och vissa moment i odlingen har fått stå tillbaka. Såhär ser de i alla fall ut nu:

Grönkålen har jag täckt med fiberduk. Den klarar sig bra ute långt in på vintern om inte djur äter upp den.

Sticka och virka ekologiskt

Jag har alltid tyckt om att sy, sticka och virka. På senare tid har det blivit mest lappa och laga, inte så mycket nytt. Mycket för att behovet av nya plagg och annat inte är speciellt stort och då känns det inte så meningsfullt och framförallt inte miljövänligt, så intresset har fått stå tillbaka för annat. Nu har jag kommit på att jag behöver en sjal eller halsduk, lite lagom tunn, och det vore ett perfekt tillfälle att få sticka eller virka något som jag faktiskt behöver.

Gratis mönster finns gott om på nätet, jag hittade ett på Drops (Garnstudio) . De har massor av olika mönster helt gratis. De säljer också garn men tyvärr inget ekologiskt.

För mig var det själklart att använda ekologiskt garn. För att tvätta och färga garn vid tillverkningen går det åt gifter som många gånger hamnar rakt ut i naturen. Tittar man på bomullsgarn är även processen att producera bomull både gift- och vattenkrävande. När det gäller ull är den icke-ekologiska ofta behandlad med insektsgifter. Därför drar jag mitt står till stacken och köper ekologiskt.

Marks&Kattens har flera sorters ekologiskt garn, både bomull och ullgarn. Det brukar säljas i de flesta garnbutiker. Se deras hemsida här, klicka på de garn som heter M&K Eco så finns bra beskrivning. Det finns även annat ekologiskt garn att hitta, jag har letat runt en del nu och här är några trevliga webbutiker jag hittat som säljer ekologiska garner:

• Garnasinne
  En butik med enbart ekologiska garner. Här handlade jag mitt garn! Kul att de bara säljer ekologiskt.
• TexTera 
  Har ett antal olika sorters ekologiskt och/eller rättvisemärkt garn. Bland annat garn av bambu, silke och mjölkfiber.
• Vartofta garn
  Har två sorters ekologiskt garn, alpacka och ullgarn.

På Stickamera finns en lista över garnbutiker och webbutiker där man kan se vilka som har ekologiskt, kravmärkt och rättvisemärkt garn. Länk här.

Så mitt tips är att välja ett ekologiskt garn till nästa stickning eller virkning!

Bättre kyckling

Jag har aldrig fallit i fällan att köpa utländsk kyckling, trots det låga priset. Svenskt känns bättre, svenska djur har det bättre medan de lever. Bättre. Inte bra.

Kyckling är något som har blivit mer och mer prisdumpat. Kycklingarna förds upp i stora anläggningar där de får leva tätt, 23 kycklingar per kvadratmeter är normalt i Sverige. En svensk konventionell kyckling får leva i 30 dagar, och det innebär förstås att de är extremt snabbväxande. Det ger i sin tur problem när benstommen inte hänger med i tillväxten och djuret får svårt att röra sig normalt och att orka hålla upp sin vikt. Mats-Eric Nilsson har skrivit om kyckling på sin sida Äkta Vara (här). En annan sida som handlar om kycklingar, Djurskyddet Sverige, finns här.

Ekologiska kycklingar lever minst 70 dagar innan slakt. De ska också få gå utomhus och de ska äta ekologiskt foder. Problemet för oss konsumenter är att det inte alltid är så lätt att få tag i ekologisk kyckling.

Jag har börjat köpa Bosarpskyckling, den enda ekologiska kycklingproducent som finns i Sverige vad jag vet. Den är kravmärkt och affärsidén är kycklingar som får leva enligt sina naturliga beteenden, och med så lite stress som möjligt. Den är dyr, ca 100 kr/kg för hel fryst kyckling, men det är det värt. Förutom att jag vet att kycklingarna haft det bra så smakar den mer än vanlig kyckling. I vår stad finns den både på Ica Maxi (fryst) och Coop Forum (färsk), och enligt hemsidan ska den finnas allmänt i ICA och Coop-butiker. Den säljs även under märket Änglamark, dock vet jag inte om Änglamark ekologisk kyckling alltid är just Bosarpskyckling. Mer om Bosarpskyckling kan läsas på deras hemsida här.

Så, för att göra ett bra kycklingval, köp ekologisk kyckling!

Har du för lite eller för mycket frukt?

Förra inlägget handlade om äpplen. Det jag glömde skriva om då är hur man får tag i äpplen om man inte har några, det skriver jag om idag istället. Givetvis handlar det inte bara om äpplen utan om frukt i allmänhet.

Det finns några som har kommit på den jättesmarta idén att skapa en sajt där man kan lägga in sitt fruktträd på en karta om man har mer frukt än man hinner använda. Vill man ha frukt kollar man bara på kartan om någon i närheten har frukt att skänka bort. Jag känner till tre sådana sajter:

• Äkta Varas fruktförmedling
• Palla frukt
• Fruktkartan (är fruktträd på allmänna platser)

Lägg gärna in en annons om du har frukt över. Och kolla sajterna om du vill ha frukt. Och tipsa gärna om du känner till fler sajter.

Lite om äpplen

I trädgården har vi ett antal äppelträd, tyvärr mest sommaräpplen men vi jobbar på att få upp några vinteräppelträd också. De äldre träden är höga och det har varit lite krångligt att plocka äpplena. Vi har alltid saknat en bra äppelplockare och blev därför jätteglada när vi hittade den här bra plockaren, precis det vi önskat oss:

 

Det är teleskopskaft så den blir mycket längre än vad det ser ut som på bilden. Den finns att köpa på Biltema (se här). Funkar riktigt bra och kan rekommenderas!

Vi har ytterligare en arbetsbesparande pryl för äppelhantering:

 

Den kallas äppelsvarv och den både skalar och kärnar ur. Urkärningen kan man välja bort och bara skala om man vill. Vi köpte den på Clas Ohlson för några år sedan, de har en ungefär likadan nu också (se här). Den funkar bra, robust och hållbar konstruktion i metall som lär hålla länge. Den är väldigt effektiv jämfört med handskalning om man ska skala många äpplen.

Vi försöker ta vara på så mycket äpplen som möjligt, mycket torkade äppelskivor har det blivit (se ett tidigare inlägg om torkning här). Jag kan också rekommendera det här receptet på äppelchutney:

Ingredienser:
4 st stora äpplen
1 st stor gul lök
2 st pressade eller rivna vitlöksklyftor
3 dl socker
1,5 dl äppelcidervinäger
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 msk sweet chilisås
2 cm färskriven ingefära

Gör så här:
Hacka lök i små bitar och äpplen i lite större.
Lägg alla ingredienser i en gryta och sjud långsamt i ca 55 min.
Häll upp i rena burkar.

Den påminner tillräckligt mycket i smaken om mangochutney för att fungera som ersättning för det i olika recept.

Om jordkällare

 

Vi hade turen att det fanns en jordkällare på tomten till vårt hus när vi flyttade hit. Vi testade den lite i början, utan att ha några kunskaper alls och det gick inte bra alls. Det blev för fuktigt och maten möglade. Sen stod den oanvänd ett antal år. När jag började odla i lite större skala för ett par år sen bestämde jag mig för att försöka få ordning på jordkällaren och det har faktiskt lyckats riktigt bra! Jag förvarar mest potatis och rotfrukter där. Sylt och annat som är "mussäkert" förvarar jag i husets källare som inte är musfri.

Jag började med att låna två böcker om jordkällare på biblioteket, tyvärr vet jag inte längre vilka böcker det var men åtminstone den ena var väldigt användbar.

Sedan tvättade jag jordkällaren och inredningen ordentligt, det var en hel del mögel. Högtryckstvätt och mögeltvätt för husfasad (baserad på vanlig soda). Skölja ordentligt och låta stå öppet. Den inredning som gick att rädda (ett par bra lådor av trä) fick efter tvätten torka ordentligt i solen. Det har klarat sig bra efter det, på somrarna sopar jag rent på golvet, vädrar ur, och tvättar lådorna som sedan får soltorka ordentligt några riktigt varma dagar.

Vi gjorde också nya ventiler i dörrarna. Ventiler ska sitta i nederkanten på dörren och luften ska sedan gå ut genom en "skorsten" på jordkällaren (den fanns redan på vår jordkällare). Skorstenen bör vara ca 1 m hög. Ventilerna ska vara reglerbara. I vårt fall blev det ett hemmabygge med skjutbara träluckor och ett mussäkert nät, en på den yttre dörren och en på den inre. Ventilationen är viktig dels för att reglera fukt och temperatur men också för att vädra ut den etylengas som mognande frukter avger (särskilt äpplen). Man ska ventilera lite mer på hösten och mycket lite under vinter och vår.

Ventil i yttre dörren

Inre dörren, också med ventil

Det vi också gjorde var att mura igen alla mushål runt dörren. Heltätt måste det vara!

Jordkällaren ska vara täckt med ett minst 60 cm tjockt jordlager. Det är inte vår jordkällare men vi jobbar på att göra det tjockare, vi lägger på material allteftersom. Den ligger ganska skyddat och i så gott som ständig skugga så den håller en ganska bra temperatur året runt. De flesta rotfrukter vill helst ha temperatur på några få plusgrader och luftfuktighet på 90-95%. Potatis får inte ha under +4 grader. Eftersom det är så fuktigt kan det lätt börja mögla och därför är det viktigt att försöka hålla temperaturen på max +5.

I jordkällaren fanns ett par lådor från början, t ex en jättebra för potatis (längst in till vänster på bilden) . I år byggde mannen fyra nya lådor att ha till morötter (till höger). Jag lägger de flesta av morötterna i sand, då håller de hela året.

Viktigt är att alla lådor har ben. Man kan i brist på ben lägga några brädstumpar eller vedträn under lådan, bara de inte står direkt mot golvet.

Jordkällare är riktigt bra förvaring, dessutom utan att kräva någon el. Odlar man mycket kan det vara värt att bygga en ny om man inte har någon. Det finns böcker som beskriver hur man gör (bl a en av böckerna jag lånade på biblioteket). Har man redan en är den verkligen värd att ta vara på och renovera så den blir användbar.

Val av matfett

I vår familj använder vi en hel del olja i matlagning och bakning. Det beror mycket på att vi sedan en tid tillbaka uteslutit margarin helt och istället använder antingen ekologisk Bregott eller olja (oftast rapsolja). Bregott använder vi på mackan och i t ex pajdegar där det fungerar dåligt att bara använda olja. Annars är det rapsolja som gäller.

Anledningen till att vi väljer bort margarin är vår strävan efter att äta så naturlig mat som möjligt, dvs så lite processad som möjligt, så få onaturliga och onödiga tillsatser som möjligt, mat gjord på få och naturliga råvaror av god kvalitet. Margarin är en hårt processad produkt där mindre trevliga ämnen används under processens gång. Läs detta, hämtat från Äkta Vara:

"Fett utvinns ur exempelvis rapsoljefröer med hjälp av extraktionsbensin.

• Fettet syrabehandlas med fosforsyra och sedan används lut för att få bort lecitin och fria fettsyror.
• Oljan bleks för att avlägsna den naturliga färgen. Lukt och lösningsmedelsrester tvättas bort, så kallad deodorisering.
• Om fettet ska härdas, d v s få en fastare form används vätgas och nickel.
• Om man använt palmolja nedkyls den och filtreras ibland tillsammans med lösningsmedel för att kunna dela upp i fraktioner med olika smältpunkt. "

Hela texten om margarin kan läsas här. 

Jag har fram tills nu inte funderat så mycket på skillnaden mellan kallpressad och varmpressad olja utan har till vardags köpt den billigaste (=varmpressad). Nu har jag läst på om tillverkningen och efter det tagit beslutet att gå över helt till kallpressad olja.

Kallpressad olja tillverkas genom att oljan pressas ut mekaniskt ur fröerna vid låg temperatur. Vitaminer och antioxidanter finns kvar oförändrade efter behandlingen. Varmpressad olja däremot tillverkas i en industriell process där hög temperatur och lösningsmedel används för att utvinna olja ur fröerna. De naturliga vitaminerna och antioxidanterna förstörs i processen och konstgjorda sådana får tillföras i efterhand.

Kallpressad olja är dyrare det är väl enda anledningen att välja bort den. Men det är ju så med både olja och annan mat att bra mat måste få kosta, det är ju egentligen så att den "dåliga" maten är för billig och vi har vant oss vid att mat ska vara så billig. Vi får lära oss att prioritera om. Med kunskaper om maten är det lätt att göra det tycker jag, jag vill verkligen välja vad jag äter. Hela tiden lär jag nytt och gör förändringar i mina vanor. Sen blir den nya nivån normalläget och jag ändrar utifrån det. Det kan nog bli riktigt bra till slut.

Boktips - Att svära i kyrkan

För ett tag sedan skrev jag om Stellan Tengroths bok Tillväxt till döds, inlägget kan läsas här. Nu har jag läst även hans nästa bok Att svära i kyrkan  - tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Initiativet till boken kommer från Steg 3 som är ett nätverk som jobbar för att föra upp problemen med den ekonomiska tillväxten på den politiska agendan.

Boken är upplagd på så sätt att 24 olika personer har skrivit varsitt kapitel om sin syn på tillväxt, ur sitt perspektiv. Som exempel kan nämnas namn som Birger Schlaug, Lars Wilderäng, Christer Sanne, Pär Holmgren, Katarina Bjärvall. Personerna har olika kunskaper och bakgrund och det ger helt olika vinklingar på texterna, de berör t ex kultur, ekonomi, ekologi, etik, klimat.

Det är en intressant bok, mycket också för att den visar är olika vinklar på problemet med oändlig tillväxt. Det är verkligen ett komplext problem som behöver belysas från olika håll.

Jag läser allt jag kommer över av den här sortens böcker. Det är en bra hjälp för att förstå vidden av vårt samhälles problem och det ger också i viss mån idéer på lösningar eller åtminstone alternativa synsätt. Framförallt gör dem mig motiverad att ställa om för egen del och också att försöka engagera mig i organisationer som jobbar för omställning.

Om skillnaden på glass och glass

I helgen har det varit Östgötadagarna. Med det menas att ett antal ställen, framförallt på landsbygden, runt om i länet har haft öppet hus för besökare. Det kan t ex vara olika typer av lokal matproduktion eller hantverk som visas upp. Vi passade på att besöka en lokal glasstillverkare, Stafsäter Gårdsglass, och köpte varsin kulglass. Det var nog den godaste glass jag någonsin ätit! Jordgubbsglassen smakade just jordgubbar och inget annat. Inte socker, inte jordgubbssylt, inte kostgjort utan bara riktigt äkta jordgubb.

Glassen görs på mjölk från den egna gården och innehåller bara "äkta" ingredienser som en glass ska innehålla. Förutom att sälja glass i en egen gårdsbutik säljs den även till några caféer, krogar och butiker i Linköping med omnejd.

I  Östergötland finns som jag känner till ytterligare en producent av äkta glass, dessutom kravmärkt sådan, och det är Sänkdalens glass. Också denna glass är gjord på gårdens egna mjölk och grädde. Den finns att köpa in ett antal butiker runtom i landet, se här. Den här glassen händer att vi köper och den är också jättegod.

Efter att ha börjat äta riktig glass har jag slutat nästan helt att köpa "vanlig" glass (kulglass på stan, GB:s olika pinnar och strutar, 2-literslådor , ...) den är helt enkelt inte alls god längre. Smakerna känns konstgjorda, glassen är för söt och smakar bara sylt, konsistensen är läskig och isig. Jag tycker det känns bättre att äta glass mer sällan och istället kosta på sig riktig glass någon gång då och då. Sen vill jag också gynna de som tillverkar riktig glass såsom den ska tillverkas.

Jag har också köpt en glassmaskin, det var lätt att få tag i billigt begagnat, många har en som köptes in när det var populärt för några år sen och har sen bara ställt den i förrådet. Den fungerar ganska bra men man får experimentera lite med recept och man får göra små satser så att glassen lyckas bli tillräckligt frusen. Bästa receptet hittills är ett från boken Majas Klimatmat av Maja Söderberg. Jag vill av hänsyn till henne inte skriva det direkt här på bloggen men låna gärna boken på biblioteket och testa.

 

 

Till sist ett par länkar från Aftonbladet (här) och Äkta vara (här) som båda handlar om glass.